Glögg och snögubbar

Snögubbens fall

Snöflingorna ramlar sakta ner från skyn och täcker det leriga mörka landskapet med sin vita ljusa glans... eller det snöar rent ut sagt.
Härligt tjoar socknens ungar och skaver på pulkor och stjärtlappar ner från små kullar på den sparsamma snön... "Skit" suckar jag och skottar för första gången i år med Z som arbetsledare. Fast lite fint är det ju med snön... det blir ju ljusare och dessutom så behöver inte jultomten ta på hjul på släden.
Så i snön har det vuxit fram snögubbar och en halvfärdig ljuslykta som Bailey (ena schäfern) hindrade bygget av med att ta alla små snöbollar från oss.
Vi skottade snö som jag tidigare nämde och Z gick stolt framför och pekade var jag skulle skotta. Slavdrivare!!!

Igår kväll drog jag på mig mössan ochåkte över till grannen Nina för att ha en mycket sofistikerad glöggprovning. Provningen varvades med film, febrilt letande efter musikvideos på youtube och ett och annat samtalsämne hann även avverkas. Den trevliga kvällen avslutades med en taxiresa hem... och vilken taxiresa sedan! Ne, det var inteVan Diesel som på något sätt råkade vara chaufför....

som säkert var er första tanke.... utan en arg och besviken taxichaufför svängde arg upp sin bil på gårdsplanen. När jag glatt hoppade in i taxin tittade han arg på mig och pekade på min bil som stod parkerad ett stycke bort. "Är det din bil?" frågade han argt. "Eh...ja,,,vill du låna den?" erbjöd jag lite skämtsamt.

"Så du menar att jag kört ända från stan när du har en egen bil????" aningen argare fråga.

Jag försökte snällt förklara att man inte får köra bil när man intagit alkohol innan jag kom på att det faktiskt inte alls var hans ensak. Om jag vill ska jag väl få åka taxi hela dagarna om jag nu hade det som ett mycket dyrt intresse.

Nåväl... resan hemåt bestod bara av en massa gnäll från chaufförens sida och att han missat flera körningar tack vare mig och att detta skulle bli mycket dyrt osv. Då var jag ju bara tvungen att berätta för den lille arga mannen att jag dessutom fått ett fast pris... hehehe... han höll bokstavligen på att köra av vägen.

Att karln var så upprörd berodde på att jag bor på landet, min vänninna bor några kilometer från mig... så att köra ut hit för att transortera mig några kilometer var närapå ett brott i hans tycke. Jag försökte förklara för honom vad taxi innebär som tjänst att man kör folk från A till B och att kunderna är deras levebröd...

Nästan hemma stannade han bilen och väste "Är det långt kvar?"

"Nee, min kära vän" svarade jag men du kan släppa av mig här. Jag ville av någon anledning inte att han skulle veta vad jag bodde så jag gick hellre en bit.

Idag ringde jag till taxibolaget och berättade min story. Inte för att jag led direkt av den obehagliga resan men ändå. Taxibolaget tackade mig för att jag berättade och lovade att det aldrig skulle hända igen. De såg på ordern från inatt vem som körde och skulle prata med honom. Skönt, var min första tanke men samtidigt funderar jag över hans jobb. Tänk om han blir av med jobbet tack vare mig??? Ne, det kan man väl inte bli? Visst gjorde karln helfel.... men ändå? Veliga jag igen....

Nu ska jag läsa några kapitel ur den storsäljande boken "Samhällsvetenskapliga metoder" innan jag somnar tungt framför söndagsfilmen.

Natti natti go´vänner!