söndag 20 november 2011

Flourflaskor och spottkoppar


Ja då var dagen kommen... fast det var ju många dagar sedan nu. Tandläkardagen med experiment "bita tandläkaren". Z och jag ramlade ut ur huset med buller och brak lite smått sena med väskor, vagn och gu´vet vad i händerna. Z tog på sig uppdraget att köra vagnen till bilen men kom som vanligt på att det är mycket roligare att vippa vagnen och leka med hjulen. När jag väl fick in vagnskrället i bilen så skulle en glad, kvittrande Z spännas fast vilket inte alltid är det lättaste. För visst är det mycket roligare att kasta sig hit och dit och gärna ta sig en kryptur i baksätet först. Titt som tätt visade Z mig hur man visade tänderna och han var nog lika förväntansfull som jag att träffa tandis.

När vi kom fram 1 minut sena var det inget högtryck direkt. Receptionisten kastade ett trött getöga mot oss när vi kom instormandes och Z tecknade nöjt mot alla han såg. Jag anmälde oss enligt alla förekommande regler och VAR TVUNGEN att flika in att det vore bra om vi slapp vänta eftersom Z inte alltid fungerar så bra då... milt uttryckt.
Men vi fick vänta. 20 minuter senare blev vi inkallade vilket var tur eftersom Z hade slaktat ca 4 böcker vid det laget.
Först träffade vi en underbar sköterska som pratade med Z och Z fick stolt visa upp vad han hade i sin lilla mun. Han satt så nöjd i stolen och sträckte sig mot alla lattjo redskap och ville konstant tvätta händerna i spottkoppen. Sköterska som inte riktigt var van vid ett sådant hyperaktivt barn jobbade på superbra och spritade av Z:S händer en sådär 25 gånger efter han grävt runt i spottkoppen glatt.




Den tandläkare som Z skulle träffa var tyvärr sjuk så sköterskan hämtade in en annan som skulle kika på honom oxå. Så efter en kort stund skred hon in och ve och fasa... det var min gamla tandis!!! Hon som än idag får mig att gråta av tanken på att gå till tandläkaren. Jag fann mig snabbt och såg till att inte överföra jobbiga tankar till Z. Jag skakade tass med henne och hon slängde ett öga på Z innan hon satt sig vid datorn utan att hälsa på honom där han satt och visade sina små tänder. Z som hade fått en mjukis-kanin av sköterskan tyckte att tandläkaren skulle pussa den och lutade sig mot henne och gjorde ett "pussa-kaninen-ljud" åt henne. Hon stirrade kallt till på honom och frågade ut mig om hans diagnos istället.
Eftersom jag inte är en utbildad tandläkare så hänvisade jag henne till den forskning som finns och var den finns att läsa men det avfärdade hon snabbt.
Sen undersökte hon honom snabbt och var inte vidare gullig. Men Z var såå duktig men tyvärr bet han inte av henne handen...vilket jag hade gjort.
"Jaha...napp eller tumme?" frågade hon mig bestämt. "Napp" svarade jag. " "han måste ha det för munmotoriken enligt habiliteringen och jag följer bara deras råd" svarade jag lite lagom nedtryckt i skosulorna.
"Ja då är det ert fel om han behöver tandreglering när han blir äldre" svarade hon kallt igen innan hon la benen på ryggen och förvann ut...lika fort som hon kom.
Hmmm...jag övervägde en kort stund att kasta en flaska med flour efter henne men sansade mig. I stolen satt Z... glad och lekte med sköterskan och de pussade mjukis-kaninen om vart annat.
Kontentan blev: Inga hål och att hitta en nu tandläkare som helst kan le. Och mitt suturset fick jag oanvänt bära med mig hem igen.




3 kommentarer:

  1. Försäkra er om att få en annan tandläkare nästa gång. Tur att det gick bra ändå! Monica

    SvaraRadera
  2. Roligt att det trots allt gick bra - trots sen ankomst och hemsk tandläkare!! :-)

    SvaraRadera
  3. Finns det ingen instans man kan anmäla sådant beteende? Vet att ni kämpar nog som det är men så får man F-A-N inte bete sig!!! Usch vad arg jag blir!!!
    Kan ju hoppas att tandsköterskan en dag kommer utbilda sig till tandläkare med inriktning mot barn (om det nu finns någon sådan inriktning?)för hon verkade ju agera helt rätt och var med på alla lekar och påhitt. Precis som de borde...

    SvaraRadera